awmperry: (Default)
(This one's in Swedish. Sorry.)

Det var en massa snack på AirsoftSverige om märken man inte förtjänat, och om det var rätt att använda dem i s k "impressions". Diskussionen blev tämligen hettad, och medan jag höll på att skriva mitt sista inlägg låstes tråden. Men det vore ju synd att slösa, så varsågod - mitt sista inlägg i diskussionen om förtjänstmärkens vara och icke vara.


Opus skrev:
hur ohyggligt dåligt självförtroende måste man inte ha för att bära massa saker som man inte på något sätt förtjänat ? Varför inte bara acceptera att man inte har vad som krävs ?


Du får gärna förklara hur det har med självförtroende att göra. Jag simulerar RMP för att jag ser upp till dem. Jag bär de märken jag gör för att de reflekterar rollen jag spelar. Ja, det finns två sidor på mynt, men du pratar om helt olika mynt.


Opus skrev:
Torak skrev:
Fast då undersöker ju jag ämnet rätt rejält innan, så jag vet att jag beter mig korrekt när jag representerar de förbanden


så du representerar ett förband när du spelar airsoft ? :roll:


Jag bär deras uniform i spel; medvetet eller undermedvetet förmedlar jag då en bild av det förbandet till andra. Jag är förstås inte en representant för det, jag för inte deras talan, men sättet jag beter mig i spel reflekterar på om än väldigt litet sätt på förbandet. Så ja, det är inte helt fel att säga att jag representerar förbandet i spel.


Opus skrev:
Alla har ju olika referenser att gå efter....ett skyttemärke kan ju betyda jätte mycket för en "malaj" samtidigt som det för en jägarsoldat, inte betyder ett skit. Med all respekt för ATC...men att förtjäna något där kanske inte kräver lika mycket jobb som att tex förtjäna något inom SAS ?


Kraven är inte lika höga, nej; ATC Marksman (första skyttemärket) kräver t ex en tums gruppering på 25 m med .22 LR. Men det ska skjutas av fjortonåringar, med tunga fyrtiotalsgevär. Om SAS nu ens har nåt märke för skytte är kraven gissningsvis högre, men då är skytten också bra mycket skickligare. Tro mig, till och med tolv år senare betyder mitt Cadet First Class-märke väldigt mycket för mig.


Whistler skrev:
Absolut, och om det var jag som sjöng mitt på dagen och någon nattjobbande bad mig dämpa mig så skulle jag självklart gjort det, eftersom jag inte anser att han bör lida för något jag gör. Man ska inte förvänta sig något av andra som man inte kan leva upp till själv, därför anser jag att man till viss del kan förvänta sig en förståelse och respekt för det som man själv lever upp till.


Men om det är enda tidpunkten du har att sjunga? Om du inte kan sjunga nån annanstans, vid nåt annat tillfälle? Och han sover dagtid för att han tycker det är trevligare att sitta uppe på natten.

Det är jämförelsen här. Du behöver inte ta illa upp för att du ser nån bära ett förtjänsttecken, det är ditt val. Du är killen som sitter uppe på natten för att det är då Letterman är på. Ska jag då låta bli att sjunga under dagtid för att du inte ids banda Letterman?


Whistler skrev:
Vem har sagt att jag har planer på att få honom att må dåligt? Att jag säger att jag inte tycker det är okej, och därtill ger skäl till varför, bör vara tillräckligt för att han ska respektera detta och undvika att stöta sig med mig som medmänniska. Om han, som du säger att han full rätt till, bara skiter i min åsikt och väljer att ändå fortsätta med det som stöter mig, ja då anser jag att han har förbrukat min respekt och det är DÄR han gör fel. Har man gjort ett misstag och lärt sig av det och åtgärdat det så anser jag misstaget som försumligt, men att göra misstaget och skita i konsekvensen, det är som att förstora misstaget direkt i ansiktet på den det drabbar.


Hypotetiskt exempel: Hans hobby är att göra impressions. Din är att springa i skogen och skjuta. Utan märken har han inget impression, han är bara ännu en kamonisse i skogen. Säger du att han inte bör/får/ska ha märkena så får du honom att må dåligt.

Du säger dessutom "Att jag säger att jag inte tycker det är okej... bör vara tillräckligt för att han ska respektera detta och undvika att stöta sig med mig". Du har gjort det tydligt att "undvika att stöta sig" innebär att antingen avlägsna märkena eller hålla sig utom synhåll för dig. Ser du inte vilken dubbelmoral det är? "Allas åsikter är lika viktiga så länge de gör som jag säger."


Whistler skrev:
Återigen, jag är beredd att göra honom till viljes om han tar illa upp av något jag gör. Om jag fortsätter göra det även när jag upplysts om hur han känner om det, så tycker jag det är helt logiskt att jag tappar hans respekt. Därför anser jag mig kunna förvänta mig det omvända. "Behandla andra som du vill bli behandlad".


Jag tar rejält illa upp om du säger att jag måste börja sprätta bara för att du tycker dig ha ensamrätt till mina märken. Slutar du då med det?


Whistler skrev:
Twist(?) skrev:
Det kanske är jätteviktigt för honom att göra sin impression. Har du ens tänkt på det? Dessutom, att du tar illa upp och angriper honom när allt han har gjort är att försöka hedra ditt gamla förband, är det rättvist tycker du?


Ja, det har jag tänkt på. Jag har till och med skrivit om det, nämligen i posten där jag skrev att det är enklare för honom att byta kläder/utrustning/symboler och göra impression av något som inte har lika stor chans att stöta sig med någon i hans närhet, än vad det är för mig att förneka betydelsen dessa symboler har för mig. Hur du än väger det, så kan du inte påstå att hans vilja att göra en impression faktiskt väger tyngre än mina minnen från när jag faktiskt tjänstgjorde och förtjänade rätten att bära symbolerna. För det är faktiskt så det omskrivs när man får ett förtjänsttecken, att man har rätt att bära det. Och åter igen så har jag inget som helst uppsåt att få honom att må dåligt, det enda negativa som kan drabba honom är som sagt att han tappar min respekt och vilja att spela med honom om han trots kännedom om mitt missnöje fortsätter med det.

Om hans rollspelande är lika viktigt för honom som dina minnen är för dig, då? Sånt här är subjektivt; du kan inte säga att "det här är mycket svårare än det här", för så är det inte. Jag skulle aldrig klara en baskermarsch; du kanske inte kan spela en svängig groove på trummor. Vilket är svårare? Han kanske har ett riktigt uselt liv, där impressions är det enda glädjeämnet; vems rättigheter väger då tyngst?

Ja, det verkar kanske som en ganska extrem sträckning, men det är inte helt omöjligt.


Whistler skrev:
Väljer de att förlora {respekten} så måste de göra ett medvetet val om detta, då jag inte anser att ett misstag som reparerats är skäl nog för att förlora den.


Nu har du definierat impressions som "misstag"; bär man ett märke (där det dessutom är tydligt, som på scen eller i AS, att man inte utger sig för att ha förtjänat det) man inte blött för är det ett misstag? Där får nog du vara den som respekterar några andra åsikter.


Whistler skrev:
Förutom mig? Var står det? Jag har till och med skrivit att även jag skulle uppskatta en impression om den gjordes på avstånd, precis i samma anda som de som kontaktats av de i tråden som gjort impressions, t ex Torak. Jag tvivlar dock starkt på att desamma kontaktade individer skulle känna samma sak om de under utövande av sin egen hobby på sin egen fritid stötte på en sådan företeelse, för jag skulle inte göra det.


Um... du får komma ihåg att för mig är inte RMP utomlands. Jag är engelsk; om jag nånsin hittar ett spel värt att gå på i närheten är det fullt möjligt att jag stöter på nån som är f d RMP. Jag kör en militär Land Rover; för ett par månader sen pratade jag med en RMP-soldat (de hade en vägpost i närheten under en stor övning), och han tyckte inte heller att det var nåt att känna sig kränkt över. Det var på åtta decimeters håll; jag hade bilder på min RMP-gear i min mediaspelare. Hans enda kritik var att "around here, you'd be wanting the Gore-tex jacket".

Jag tar illa åt mig när nån sitter bredvid mig på tunnelbanan med hårdrock väldigt högt i hörlurar. Jag tar illa åt mig när nån kommer för nära och luktar illa (där sitter jag i o f s lite i glashus, men ändå). Jag tar illa åt mig när nån avbryter mig mitt i en mening.

Men vet du, det håller jag för mig själv. Det är så civilisation funkar; man kompromissar, man får ibland tåla att andra gör saker man själv har svårt för. Nu för tiden är det tack och lov acceptabelt att be rökare flytta på sig om de står och blossar för nära, men ett märke?

Man måste andas. Man måste inte stirra sig blind på en tygbit.

Profile

awmperry: (Default)
awmperry

November 2013

S M T W T F S
     12
3456789
10111213141516
17 18192021 2223
24252627 282930

Syndicate

RSS Atom

Most Popular Tags

Page Summary

Style Credit

Expand Cut Tags

No cut tags
Page generated Sep. 22nd, 2017 05:12 pm
Powered by Dreamwidth Studios